Invandringen till Sverige är enorm. Vi ser det alla runt om oss i vår vardag. Vi ser det på morgonen när vi är på väg till jobbet och när vi tittar på nyheterna på kvällen. Vi ser det när vi handlar vår mat, när vi tar en promenad och när vi lämnar våra barn på skolan. Forskning och statistik som belyser detta blir ofta abstrakt och utan något verkligt att relatera till blir budskapet ofta svårt att ta till sig. Ett enkelt sätt att göra det som sker förståeligt är att titta i de senaste årens upplagor av barnens skolkataloger. Det ni ser på sida efter sida med glada och leende barn, dokumenterat och sparat i många av våra hem, tillgängligt för alla som vill titta, är det pågående befolkningsutbytet, där andelen barn med utländskt utseende ökar för varje år som går. Mycket tydligare och verkligare än så blir det inte.
Text: Tobias Lindberg 2016-04-22
För ungefär 6 år sedan flyttade jag och min fru med våra två barn från Stockholm till en liten gård i en vanlig liten lantlig sydsvensk kommun med mindre än 10.000 invånare. Vårt äldsta barn började förskoleklass på en gång och efter knappt två år i vårt nya hem fick vi vårt tredje barn.
Under de 6 år vi har bott här har jag slagits av hur snabbt invandringen har förändrat befolkningssammansättningen i vår nya hemkommun, detta trots att den på intet sätt hör till någon av de svenska kommuner som har drabbats hårdast av invandringen.
En av de saker som för mig allra tydligast har illustrerat denna förändring är när jag varje höst har tittat i barnens nya skolkataloger och förundras över hur en allt större andel av barnen i skolornas klasser utgörs av barn med utländskt utseende. Detta har gnagt lite i bakhuvudet under åren och jag har länge haft en tanke att titta på detta lite mer noggrant, att göra en egen liten undersökning. Så igår kväll hände det äntligen att jag kom mig för att faktiskt räkna på denna förändring, en förändring som faktiskt är verklig och klart synlig i katalogerna som låg framför mig på bordet.
Att göra en sådan här undersökning är enkelt
Jag tittade i skolkatalogen från läsåret 2010–2011 som var den första skolkatalogen vi hade här hemma och sammanställde ur den det totala antalet elever i samtliga låg- och mellanstadieskolor i kommunen samt hur många av dem som hade utländskt utseende. Det var alltså förskoleklasserna samt årskurserna 1–5 som jag tittade på och jag uteslöt specialklasserna för elever med särskilda behov som fanns i två av skolorna eftersom de var så små och organiserade på ett annat sätt än övriga klasser. Viktigt att observera är att förskoleklass alltså inte är förskola/dagis, utan att det är det frivilliga året innan grundskolan det handlar om här, det som ibland kallas “nollan”.
När jag räknade hur många som hade utländskt utseende i varje klass så tittade jag på utseendet och när jag kom till en som såg utländsk ut eller där det var tveksamt så dubbelkollade jag vad de hette och drog en slutsats utifrån utseende och namn. De som väldigt tydligt såg utländska ut, men som ändå hade ett svenskt namn, alltså sådana som troligtvis var adopterade eller där en av föräldrarna hade utomeuropeiskt ursprung, räknades till de som hade utländskt utseende. I denna undersökning är det alltså bara utseendet jag bedömer, inte om man räknas som svensk, hur bra svenska man pratar eller hur svensk man är till sättet.
Sedan gjorde jag samma sak med den senaste skolkatalogen vi har, den från innevarande läsår 2015–2016 och räknade sedan på förändringen som hade skett under dessa 5 år. Under läsåret 2015–2016 återgick årskurs 6 till mellanstadiet från att under de föregående åren ha hört till högstadiet. Eftersom min jämförelse mellan läsåren 2010–2011 och 2015–2016 görs i procent så påverkar denna omorganisation inte resultatet i min undersökning trots att det totala antalet elever ökade rätt mycket i den sista katalogen. Resultatet blev som följer.
Fler och fler elever med utländskt utseende
Det totala antalet elever i kommunens låg- och mellanstadieklasser, inklusive förskoleklasserna, ökade 1,34 gånger från läsåret 2010–2011 till 2015–2016, medan antalet med utländskt utseende ökade hela 3,70 gånger. Den stora ökningen av det totala antalet barn under denna period berodde huvudsakligen på att alla kommunens årskurs 6-klasser som tidigare hade hört till högstadiet fördes tillbaks mellanstadieskolorna från skolåret 2015–2016, men en betydande andel av ökningen berodde på invandringen. Att antalet elever med utländskt utseende ökade så mycket mer än det totala antalet elever under denna period visar på hur stor invandringen har varit.
Procentuell ökning av elever med utländskt utseende i kommunens samtliga skolor
Från 6,40 % läsåret 2010–2011 till 17,60 % läsåret 2015–2016.
Procentuell ökning av elever med utländskt utseende i enskilda skolor
Kommunal skola F–3 Centralort från 5,76 % till 16,60 %.
Kommunal skola år 4-6 Centralort från 5,11 % till 16,41 %.
Kommunal skola F-6 småort i söder från 8,60 % till 24,30 %.
Kommunal skola F-6 småort i norra från 9,30 % till 34,29 %.
Friskola F–6 småort i väster från 2,17 % (läsåret 2011–2012) till 1,16 %.
Slutsats och kommentarer
Invandringen har som man ser varit betydande. Bara på en så kort tidsperiod som fem år har den andel av de elever som man ser på dem att de är utländska ökat från 6,4 % till 17,6 % i kommunen. Den verkliga andelen utländska elever är såklart ännu högre eftersom min undersökning bara innefattar de som ser utländska ut. Alla de som ser typiskt svenska ut, även om de egentligen kanske är från länder som Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Ryssland, Storbritannien och Österrike, räknades in i gruppen med svenskt utseende. Bland dessa som räknas som att ha svenskt utseende kan alltså till och med elever med ursprung från Balkanländer ha kommit med om de hade typiskt nordeuropeiskt utseende.
Den invandring till Sverige som idag dominerar är asylinvandringen från Mellanöstern och Nordafrika och det är storleken på denna invandring som på detta väldigt påtagliga sätt varje år syns i våra barns skolkataloger. Om förändringen har varit så här stor på fem år, hur tror ni att det kommer att se ut om 20 år? Eller om 40 år?
Det vi ser är ett befolkningsutbyte. Det är viktigt att man benämner saker för vad de är och det är ett befolkningsutbyte som pågår. Låt ingen kalla det något annat!
Hade bevisen för detta befolkningsutbyte bara synts i denna min egna lilla undersökning och om inga andra bevis fanns för det så hade jag självfallet gått ut och sagt att det vi ser är ett befolkningsutbyte, men nu är det så att resultatet av min undersökning bara bekräftar vad all annan forskning som verkligen vågar undersöka detta visar.
Nationalekonomen Tino Sanandaji förklarar i blogginlägget ”Verklighetsförfalskning är inte humanism” som jag har länkat till här under att de med utrikes bakgrund kommer att bli majoritetsbefolkning i Sverige om bara 40 år om Sverige skulle ta in 120.000 migranter varje år, vilket är ungefär den nivån vi verkar ligga på nu för tiden. Tar vi in fler än så per år så kommer det att gå ännu snabbare. Så är det verkligen, det är inget påhitt. Det är enkla demografiska fakta om man tittar på ett område där den infödda befolkningen dessutom har födelsetal på under 2,1. Faktum är att det ungefär är 120.000 som tas in i Sverige idag, vilket man ser om man tittar på 2014 år siffror då 126.000 invandrade. De allra flesta var från Mellanöstern och Afrika, bara en liten del var återvändande svenskar. Visst utvandrar en del igen av de som tidigare har invandrat, men de som stannar tar hit anhöriga och av de som utvandrar finns också många etniska svenskar. Under 2015 sökte hela 163.000 asyl i Sverige, nästan alla av dessa kom från Mellanöstern och Nordafrika.
http://www.tino.us/2015/09/verklighetsforfalskning-ar-inte-humanism/
På länken här nedanför kan ni läsa om hur otroligt snabb den svenska befolkningsökningen kommer att vara kommande årtionden på grund av invandringen. Sveriges befolkningsmängd passerar 10 miljoner 2017 och 11 miljoner 2024, detta enbart på grund av invandring och högre födelsetal hos invandrare från Mellanöstern och Nordafrika. Länkar till SCB och andra källor finns i texten.
http://www.informationskriget.se/2016/04/16/nu-borjar-det-igen/
Gör gärna en liknande sammanställning som jag gjorde här för att se hur stor förändringen är i den kommun som du själv bor i. Publicera sedan helst resultaten på nätet så att det blir synligt för alla. Om du gör en egen sammanställning, meddela då gärna mig genom att lämna kommentarer och/eller länkar om det bland kommentarerna här under eller skicka ett meddelande eller mejl till mig om det.
Avslutningsvis ska nämnas några ord om det enda undantaget i kommunen, den enda skolan som inte för varje år får fler och fler barn med utländskt utseende. Som ni kan se av siffrorna lite längre upp i texten så hade kommunens enda friskola i början av undersökningen bara 2,17 % elever med utländskt utseende och 5 år senare hade andelen sjunkit ner till 1,16 % elever med utländskt utseende. Barnen i detta fall är adopterade barn. En skola med en så låg andel barn med utländskt utseende är i dagens Sverige något väldigt ovanligt och med tanke på att de styrande i Sverige nu föreslår införande av en lag som medger att nyanlända barn ska kunna gå före barn som står i kö till en kommunal skola om kommunstyrelsen i en kommun vill det eller till en friskola om friskolan vill det så kommer nog även dessa fåtaliga undantag försvinna inom kort. På nedanstående länkar kan man läsa om förslaget att nyanlända ska kunna gå före i kön till skolor.
http://avpixlat.info/2016/02/10/fortur-for-nyanlanda-elever-svenska-elever-kan-bli-nekade-plats/
http://www.unt.se/uppland/uppsala/nyanlanda-elever-kan-fa-fortur-4099965.aspx
Kommunens enda friskola är väldigt populär och kanske kan en del av denna popularitet bero på just det faktum att andelen invandrarbarn är så lågt. Internationellt finns det en term som heter “White flight”, alltså “vit flykt”, vilket är när människor med europeiskt ursprung flyttar från områden och skolor där invandrarna blir allt för många och mångkulturen blir allt för stor. Självklart går det inte att säga något säkert om att det höga söktrycket på vår kommuns enda friskola har med på vit flykt från kommunens övriga skolor att göra, för en sådan slutsats krävs mer underlag, men det är inte omöjligt att det skulle kunna spela in.