Ockupationer i migrationskrisens spår

Den senaste tiden har frågan om ockupationer av fastigheter och hus blivit högaktuell efter att flera sådana har uppmärksammats i media. Bland de mest uppmärksammade fallen finns en industrifastighet i Malmö som har ockuperats av 400 romer och en sommarstuga som ockuperades av ett mindre sällskap. Allt detta följer som en konsekvens av den allt större migrationen dels inom Europa och dels in i Europa och Sverige från områden utanför Europa, där det i åratal ökande tiggeriet och det senaste årets enorma inflöde av migranter och flyktingar märks allra tydligast.

Text: Tobias Lindberg 2015-09-29

sommarstuga-001I en utmärkt ledare i Gefle Dagblad tas den orimliga upp i situationen att det ska vara nära på omöjligt att avhysa människor som ockuperar fastigheter och hus. Vidare ifrågasätter ledaren hur det kan komma sig att polisen inte kan agera på en gång som är fallet för nästan alla andra typer av brott, utan att i fallet med dessa ockupationer så måste kronofogden blandas in i det hela, vilket är helt ologiskt och ohållbart. När dessa ockupationer utförs av “sämre lottade grupper” av människor så verkar myndigheter, rättsväsende och media dessutom vara ännu mer handlingsförlamade än vad som vanligtvis är fallet.

Här kan man läsa ledaren:

http://www.gd.se/opinion/ledare/i-sverige-ar-det-fritt-fram-att-besatta-annans-mark-och-hus

Visst förstår man att allt handlar om detta med att någon kan ha tagit fastigheten i besittning i god tro, vilket kan hända, men samtidigt måste det finnas någon form av rimlighet i hela frågan. Det får inte vara hur lätt som helst för någon att bara påstå att man träffade någon som sa att de ägde något som de sedan köpte eller hyrde, som i fallet som beskrivs i följande artikel där en sommarstuga var ockuperad av flera personer som vagt påstod att de hade träffat någon på en bensinstation som hyrde ut stugan till dem:

http://www.gd.se/gastrikland/gavle/objudna-gaster-flyttade-in-i-stugan

stod-002

Det måste finnas någon form av trovärdighet eller sakliga bevis i sådana påståenden, det ska inte bara gå att påstå sådant som inte ens låter rimligt. Vidare måste fastighetsägare kunna få hjälp av polis mycket snabbare än vad som är fallet idag. Dessutom måste de som ockuperar få kännbara straff om det inte finns väldigt trovärdiga argument eller bevis som tyder på att de hade goda skäl till att vara i god tro. Dagens praxis i denna fråga lutar tyvärr alltför kraftigt till ockupanternas fördel och är ordnat så att allt går alldeles för långsamt. Vi får inte ha en ordning som är så tandlös att det blir känt bland oärliga och/eller desperata människor att det bara är att påstå att man träffade någon någonstans för att undgå straff.

Lösningen på att vissa människor har det sämre får inte bli att man upprätthåller lagar och regler sämre för att det är så synd om dem, utan istället måste ansträngningarna öka för att komma till rätta med grundproblemet som gör att dessa har det sämre. För de fall som beskrivs i denna text gäller sålunda att ligga på så att eventuella orättvisor mot romer i Rumänien och på andra platser upphör och att de inom makteliten som har orsakat oroligheterna i Syrien genom sitt stöd av ISIS ställs inför rätta. Detta för att det är grundproblemen som är roten till det dåliga. Att tillåta ockupationer och ta emot fler migranter och flyktingar än Sverige klarar av att integrera på ett bra sätt är inte en acceptabel åtgärd för stunden bara för att det är för svårt att lösa grundproblemet, istället måste man anstränga sig hårdare.

En reaktion på “Ockupationer i migrationskrisens spår

  1. Peter Jacobsson

    Detta har väl inget med husockupation att göra, men det visar i alla fall hur illa ställt det är med polisens befogenheter. Jag hyr lägenhet och en p-plats. En morgon när jag kom ut hade någon ställt en bil på min ruta. Jag satte en lapp under vindrutetorkaren där jag skrev att jag betalade för rutan och att jag ville att ägaren skulle flytta fordonet så fot som möjligt. Efter tre dagar stod bilen kvar. Så jag vände mig till polisen för att göra en anmälan. Där fick jag reda på att polisen inte kunde göra annat än att försöka kontakta ägaren och be denne att flytta fordonet. Jag kunde göra en anmälan men fick då räkna med att fallet skulle komma att tas upp om ungefär ett år. Ville jag ha bilen flyttad fick jag vända mig till kronofogden. Jag vände mig till min hyresvärd och förklarade läget. Dom skickade ut en “patrull” från det parkeringsbolag som sköter parkeringsplatserna. Dom satte böter på bilen samt en uppmaning att bilen skulle flyttas. Efter 10 dagar kom p-bolaget med en lastbil och hämtade den felparkerade bilen. Alltså, polis kunde inte flytta bilen lagligt, KFM skulle ha ett par månaders handläggnings tid , medan p-bolaget kunde göra det på 10 dagar. Så jag är inte förvånad över att polis inte kan/vill avhysa de som brutit sig in i sommarstugor. Det verkar som om man saknar befogenhet.

Kommentera