DNA-träff sju månader efter våldtäkten – nu åtalas en eritrean

I oktober våldtogs en kraftigt berusad kvinna i centrala Lycksele, men ingen gärningsman kunde bindas till brottet. I början av maj fick plötsligt polisen träff i DNA-registret och nu åtalas en eritrean för våldtäkten.

Text: Tobias Lindberg 2018-05-28

blaa-ogon-013

Det var mellan klockan 02:00 och 03:30 natten mot den 1 oktober 2017 som den kraftigt berusade kvinnan blev våldtagen utomhus vid Källvägen i området Villaryd i Lycksele. Lite tidigare under kvällen/natten hade hon varit på Hotell Lappland, men blivit tillsagd av vakten att gå hem eftersom hon var för berusad. Efter våldtäkten hade kvinnan irrat runt i Villaryd helt naken och hon var fortfarande så full att hon inte brydde sig att hon mötte folk.

Ingen gärningsman kunde gripas efter våldtäkten. Vid de rättsmedicinska undersökningar som kvinnan genomgick så hittades DNA från gärningsmannen, men körningarna i DNA-registret gav inte någon träff. Det såg mörkt ut för möjligheterna att lösa detta brott och månaderna gick. Men så i början av maj så blev det plötsligt en träff i DNA-registret. Snabbt därefter greps en eritrean som senare även åtalades. Av åtalet framgår inte vad som gjorde att hans DNA plötsligt fanns med i registret i maj, men troligt är att han begått ett annat brott som polisen tagit hans DNA för.

stod-donera-swish-013

Åklagaren yrkar på 10 års utvisning.

Migrationsverket anser att det för närvarande råder ett absolut verkställighetshinder enligt 12 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) mot att genomföra en eventuellt utvisning till Eritrea.

Den misstänkte beviljade den 24 april 2012 permanent uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande med stöd av 4 kap. 2 § första stycket första ledet utlänningslagen (2005:716). Detta då han genom sin muntliga berättelse och aktuell landinformation gjort sannolikt att han vid ett återvändande till Eritrea riskerade att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling genom att tvingas genomföra militärtjänst som han undanhållit sig ifrån, samt på grund av att han vistats utanför landet i hela sitt liv. Den misstänkte beviljades uppehållstillståndet till Sverige tillsammans med sin mor och sina två syskon som vid tillfället befann sig i Sudan. Migrationsverket har i övrigt inga aktuella uppgifter gällande den misstänktes familjeförhållanden.

I Migrationsverkets rättsliga kommentar från den 29 juni 2017, som ersätter tidigare meddelad SR 16/2016, bedöms att en eritrean som gör sannolikt att han eller hon lämnat Eritrea illegalt riskerar flyktinggrundande behandling vid ett återvändande. Detsamma gäller då en person gör sannolikt att han eller hon har hållit sig undan nationaltjänstgöring (SR 27/2017 s.2).

En eritrean som gjort sannolikt att den eritreanska regimen känner till att han eller hon ansökt om asyl i Sverige riskerar också förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning vid ett återvändande. Mot denna bakgrund får tvångsvisa verkställigheter av eritreaner som fått avslag på ansökningar om asyl inte ske. Detta utgör dock inte en omständighet som i sig kan ligga till grund för att konstatera ett praktiskt verkställighetshinder vid grundprövningen. Om den sökande kan återvända självmant föreligger inget praktiskt verkställighetshinder (SR 27/2017 s.3). Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedömer Migrationsverket att det för närvarande råder ett absolut verkställighetshinder enligt 12 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) mot att genomföra en eventuellt utvisning till Eritrea.

Namn och personnummer på den misstänkte samt länkar till domstolshandlingar finns i notisen på Nordfront.

att-gora-020Händelser som denna visar hur dåligt läget är i vårt land och att situationen som vi befinner oss i idag måste förbättras. I texten ”Vad som måste göras” kan den som vill läsa vad som krävs för att vända utvecklingen.

Uppskattar du det du läser, glöm då inte bort att stödja det arbete som Informationskriget.se gör. Donera med Paypal-knappen uppe till höger på sidan eller swisha på 0723-781776.