Bristande kontroll av nyanlända som arbetar med barn

Alla som ska arbeta med barn är enligt lag tvungen att lämna ett utdrag ur sitt belastningsregister till arbetsgivaren, men när nyanlända lämnar sådana så finns bara deras tid i Sverige redovisad. Allt som den nyanlände har gjort innan den kom till Sverige är okänt, men ändå tillåts nu många av dem att arbeta med våra barn.

Text: Tobias Lindberg 2017-05-16.

nyanlanda-utdrag-belastningsregister-010

Illustrationsbild. Personerna på bilden har ingenting med artikeln att göra och läraren med utländskt ursprung behöver inte vara nyanländ.

Lagen om registerkontroll av skolpersonal trädde i kraft 2008 och är sedan 2010 en del av den nya skollagen. 2013 utvidgades kravet på registerutdrag till att omfatta alla jobb som innebär regelbunden kontakt med barn. Allt detta infördes för att öka säkerheten för barnen.

Registerkontroll innebär att alla som ska arbeta eller praktisera inom verksamhet där man har med barn att göra ska lämna ett utdrag ur sitt belastningsregister. Utdragen visar om en person har blivit dömd för brott som innebär allvarliga kränkningar mot andra människor.

Det här syns i utdragen från belastningsregistret:

• Alla sexualbrott
• Barnpornografibrott
• Mord
• Dråp
• Grov misshandel
• Människorov
• Grovt rån

Det som står i utdraget från belastningsregistret är inte det enda som bedöms, utan tillsammans med annan dokumentation bildar det en helhet som utgör det underlag som arbetsgivaren utgår ifrån i beslutet om någon ska få anställning eller praktik. Om sexualbrott och annan grov brottslighet finns med i utdraget blir det avslag.

stod-donera-swish-013

Emellanåt kan man läsa artiklar i mainstreammedierna där upprörda journalister skriver om att personer ibland anställs eller får praktik utan att ha lämnat ett utdrag ur belastningsregistret. Ett exempel är denna artikel i Svenska Dagbladet från den 1 mars 2017 där problemet med lärarvikarier som anställs utan att ha lämna utdrag ur belastningsregistret tas upp. En representant från Barnombudsmannen slår i artikeln fast att lagstiftningen är tydlig, om man inte visar upp ett utdrag från sitt belastningsregister så får man inte arbeta på en skola.

Syftet med lagstiftningen om att ett utdrag från belastningsregistret måste lämnas av alla som söker anställning eller praktik där man arbetar med barn är att man ska kunna se att en person under de närmsta åren inte har dömts för brott som gör personen olämplig att arbeta med barn. De ”närmsta åren” innebär normalt de senaste 10 åren, men för brott som har begåtts innan en person har fyllt 18 år handlar det om de senaste 5 åren. Efter 10 år (eller 5 år) syns inte brotten i utdraget, allt enligt reglerna om ”gallring” av belastningsregistret och enligt synen att människor förändras och ska kunna få en andra chans.

Trots allt detta, att lagstiftarna ser det som så viktigt att skydda barnen, att mainstreammedierna upprörs av slarv med att kräva utdrag från belastningsregistret och att Barnombudsmannen slår fast att det inte ska gå att arbeta med barn utan att utdrag lämnas, så håller de alla alla tyst om att det helt bortses från syftet med denna lagstiftning när det kommer till att låta människor som precis anlänt till Sverige från andra delar av världen arbeta med våra barn.

För nyanlända människor räcker det nämligen att lämna ett utdrag ur det svenska belastningsregistret, även om de bara har varit här i Sverige under en kort tid. Ett utdrag från en nyanländ som bara har varit i Sverige i två år säger ingenting om personen har dömts för brott under de 8 åren innan ankomsten till Sverige. Att anställa en nyanländ med så kort historik i sitt utdrag innebär sålunda en ökad risk jämfört med att anställa en svensk eller en som har varit i Sverige under en längre tid.

Att det räcker med ett svenskt registerutdrag för nyanlända oavsett hur kort tid de har varit i Sverige framgår tydligt av mitt samtal till Skolverkets Upplysningstjänst där jag frågade om reglerna kring detta och av denna artikel från P4 Östergötland.

Svaret från Skolverkets Upplysningstjänst är att lagen bara kräver utdrag från det svenska belastningsregistret. Att nyanländas historik inte är fullständig tar inte lagen hänsyn till utan det är istället en aspekt som får vägas in av arbetsgivaren vid bedömningen av den som söker anställning eller praktik.

Artikeln från P4 Östergötland behandlar det så kallade ”snabbspåret för lärare” som nyanlända kan antas till. Reportern frågar den kursansvarige om detta att de nyanlända inte har en fullständig historik i sina utdrag från belastningsregister, men det enda svaret som ges är att utdraget bara är en del av lämplighetsprövningen. Den kursansvarige nämner att alla som antas till ”snabbspåret för lärare” har examensbevis från lärarutbildningen i sitt hemland och många har även intyg från tidigare arbetsgivare, men detta utgör på intet sätt en garanti för att de inte nyligen kan ha dömts för ett brott i hemlandet som gör dem olämpliga att arbeta med barn här i Sverige.

Här kan man lyssna på en del av radioinslaget. Den som vill lyssna på hela får gå till P4 Östergötlands artikel.

Sedan den så kallade ”flyktingkrisen” drog igång i full skala under hösten 2015 har så har svensk skola och barnomsorg genomgått en snabb förändring. Framförallt är det en stor andel nyanlända barn som har börjat i skolan, men förutom detta så har även många nyanlända börjat arbeta och praktisera på svenska skolor, fritids och dagis. Titta bara hur det är i din egen kommun.

Bara i den lilla mellansvenska kommun, med mindre än 10 000 invånare, som jag bor i har minst 21 personer som ser ut som och har namn som gör det troligt att de kommer från Mellanöstern eller Afrika den senaste tiden börjat arbeta eller praktisera på arbetsplatser där de arbetar med barn. Dessa 21 personer har jag hittat namnen på i den skolfotokatalogen som kommunens barn fick hem i höstas, men det kan mycket väl röra sig om ännu fler än så. Dessa 21 personer finns inte heller med i tidigare skolfotokataloger och flera av kvinnorna bär slöjor, något man aldrig såg tidigare i skolfotokatalogerna.

Visst måste det inte vara så att alla dessa nya lärare/praktikanter med arabiskt/afrikanskt utseende som jag nu ser i skolfotokatalogen är nyanlända, utan någon av dem kan säkert ha varit länge i Sverige, men sannolikheten är ändå stor att de är just nyanlända.

När jag såg att så många nyanlända hade arbeta/praktisera i min kommun och när jag vet att deras historik inte syns i utdragen från belastningsregistret så bestämde jag mig för att skriva till de ansvariga i min kommun och höra hur det är med dessa nya anställda/praktikanter man ser i barnens skolfotokataloger.

Här nedanför har jag klistrat in mitt brev så att den som vill kan läsa vad jag har skrivit om om någon vill använda det och skicka till sin egen kommun för att få klarhet i hur situationen är där. Jag tror att det är viktigt att människor hör sig för hur det är i sina egna kommuner och ligger på politiker och tjänstemän om de har tillåtit att människor med ofullständig historik i sina belastningsregister arbetar med barn.

I mitt brev har jag tagit bort allt som har med min egen kommun att göra. Så om någon vill använda mitt brev som mall så får ni själva lägga in er egen kommuns namn i texten och namnen på de nyanlända som verkar ha fått arbete/praktik på er kommuns skolor fritids och dagis. Titta förslagsvis i era barns skolfotokataloger för att få reda på deras namn.

Här är brevet i fråga:

Hej,

På senare tid har märkbart många nya ansikten med utländskt utseende dykt upp bland de som jobbar med barnen på kommunens skolor, fritids och förskolor och många av dem bär dessutom slöja. Att det är så märker man när man hämtar och lämnar sina barn eller när man tittar i barnens skolfotokataloger, då ser man många nya vuxna med arabiskt eller afrikanskt utseende som man inte har sett tidigare år.

Av utseendena att döma och med vetskap om den senaste tidens migrationssituation så är det rimligt att anta att många av dessa är nyanlända från Mellanöstern och Afrika som har sökt eller fått asyl här i Sverige.

Detta tillsammans med vetskapen om hur svårt det är att få ut tillförlitlig dokumentation från en del av de länder som många av de människor som nu anländer till Sverige kommer ifrån har fått en fråga att formuleras i mitt huvud som jag skulle vilja ha svar på.

Har kommunen verkligen fått ut dokument som motsvarar utdragen ur det svenska belastningsregistret från hemländerna för samtliga nyanlända som den senaste tiden på olika sätt har börjat arbeta och/eller praktisera inom kommunens skolor, fritids och förskolor?

Anledningen att jag undrar om detta är att jag vill försäkra mig om att kommunen inte har nöjt sig med att bara kräva utdrag ur det svenska belastningsregistret för alla de nyanlända som nu har börjat anställningar eller fått praktik där det innebär att de har kontakt med barn. Om så skulle vara fallet är risken stor att viktig information om dessa människor missas eftersom de har varit så kort tid i Sverige och att allt de har gjort utanför Sveriges gränser inte har kunnat registreras i det svenska belastningsregistersystemet.

Att få ut ett utdrag ur det svenska belastningsregistret för någon som bara har varit i Sverige i ett eller ett par år och i värsta fall kanske till och med mindre än ett år säger egentligen inte vidare mycket om personen är lämplig att arbeta eller praktisera inom verksamhet som har med barn att göra, utan det skulle mycket väl kunna vara så att personen kan gjort saker innan ankomsten till Sverige som om de bara hade varit kända för arbetsgivaren hade gjort personen olämplig.

Själva syftet med att i svensk lagstiftning ha ett krav på att alla som ska påbörja anställning eller praktik inom verksamheter som har med barn att göra ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret är att öka säkerheten för barnen.

Om ett utdrag ur det svenska belastningsregistret krävs ut för personer som har levt i Sverige i minst 10 år, så kan man försäkra sig om att dessa under de senaste 10 åren inte har blivit avslöjade av rättsväsendet med att göra sådant som gör dem olämpliga att jobba med barn.

Nöjer man sig däremot med att bara kräva ut ett utdrag ur det svenska belastningsregistret för en nyanländ så går man emot själva syftet i den svenska lagstiftningen på detta område.

Den lagstiftning jag tänker på regleras i Skollagen 2010:800 Kap. 2 §31 och där står det att:

”Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas.”

https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100800.htm#K2P31

Av samma paragrafs andra stycke framgår att det inte bara är de som erbjuds anställning direkt av kommunen inom sådan verksamhet som anges i första stycket som ska lämna belastningsregisterutdrag, utan att detta krav även gäller andra. Exempel på andra som krävs på belastningsregisterutdrag kan vara de som jobbar inom företag som kommunen lejer ut verksamhet till samt de som genomgår praktik som del av lärar- eller förskolelärarutbildningar och de som genomgår praktik som en del i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Ansvarsfulla arbetsgivare som tar barnens säkerhet på allvar kan uppfylla syftet med den svenska lagstiftningen på detta område även för personer som bara har varit i Sverige en kort tid genom att kräva ut ett belastningsregisterutdrag från personens hemland eller det eller de länder som personen har vistats i tidigare. Detta bör kombineras med att det görs en bedömning om hemlandets eller de tidigare vistelseländernas statsapparater är tillräckligt fungerande för att handlingarna ska vara tillförlitliga.

Visst är det viktigt att ta till vara arbetskraft som finns i vårt land och många anser att det är viktigt att så snabbt som möjligt integrera de nyanlända i det svenska samhället, men frågan är om det är så viktigt att vi till och med riskerar våra barns säkerhet genom att acceptera saker för de nyanlända som vi inte skulle acceptera för de som har bott i Sverige sedan födseln eller sedan de var små?

Det hade till exempel aldrig med dagens lagstiftning accepterat att en person som är född här i landet anställs eller får praktik i verksamheter där man har med barn att göra om denne lämnade ett belastningsregisterutdrag där man bara kunde se vad som var registrerat det senaste året, utan lagen kräver tydligt att ett utdrag lämnas där allt som eventuellt har skett de senaste 10 åren syns vad gäller brott som en vuxen person har dömts för och de senaste 5 åren för brott som en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet har dömts för.

Då lagstiftaren har valt att lägga säkerheten på denna nivå vad gäller personer som är födda här i landet eller som har varit här en längre tid så borde självfallet denna säkerhetsnivå tillämpas även på de som är nyanlända. Ansvarsfulla kommuner som tar barnens säkerhet på allvar borde gå efter lagstiftningens andemening och kräva belastningsregisterutdrag där man kan följa personen minst 10 år bakåt i tiden.

Gallringsreglerna i §17 Lagen om belastningsregister säger att allvarligare brott som en  en vuxen har dömts för ska gallras bort från belastningsregistret först 10 år efter dom eller efter avtjänat fängelsestraff beroende på påföljd, medan det är 5 år som gäller om den dömde var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980620.htm#P17

Från denna princip om att alla som ska arbeta eller praktisera i verksamheter där det finns barn ska lämna belastningsregisterutdrag gjorde lagstiftarna egentligen bara ett undantag. Detta undantag gällde personer som redan var anställda och gjordes för att skydda deras integritet.

Undantaget motiverades med att det ofta kan finnas sådan information i belastningsregisterutdrag som en anställd inte vill att arbetsgivaren ska känna till, även om det inte rör sådant som gör dem olämpliga att arbeta med barn och om ett krav att lämna belastningsregisterutdrag även skulle gälla för de som redan var anställda så skulle det kunna få som effekt att en del som var lämpliga att arbeta med barn hellre skulle säga upp sig än att låta arbetsgivaren få reda på det som stod i utdraget. Att människor skulle behöva förlora sin anställning för att kunna värna sin integritet ville lagstiftaren inte tvinga fram.

Gällande de som inte var anställda när lagen antogs och som också hade sådant i sitt belastningsregister som de inte ville att en arbetsgivare skulle känna till, men som ändå inte gjorde dem olämpliga att arbeta med barn, så var lagstiftarna däremot tydliga med att dessa ändå skulle vara tvungna att lämna belastningsregisterutdrag eftersom barnens säkerhet var viktigare än att dessa personer absolut skulle kunna söka just denna typ av jobb. För dessa finns nämligen alltid möjligheten att söka något annat arbete där kravet att lämna belastningsregisterutdrag inte finns, medan om man skulle kräva samma av de som redan var anställda så skulle det innebära att de som inte ville lämna utdrag skulle förlora sitt arbete och levebröd.

Det finns andra branscher där myndigheterna kräver att nyanlända som söker arbete ska lämna utdrag från belastningsregistret i deras hemländer. Ett exempel på detta är de som vill jobba som taxiförare där Transportstyrelsen kräver ett utdrag från hemlandets belastningsregister för alla som inte har varit minst fem år i Sverige. Utöver detta kräver Transportstyrelsen även att hemlandet i fråga har en fungerande statsapparat för att de ska anse utdragen som trovärdiga. Denna trovärdighetsbedömning görs utifrån Migrationsverkets Lifos-lista som innehåller rättslig information om olika länder och intressant i sammanhanget är att Transportstyrelsen utifrån denna bedömning inte anser att utdrag ur belastningsregistret från t.ex Syrien inte anses trovärdiga.

http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/gl%C3%B6m-taxileg-om-du-nyss-kom-fr%C3%A5n-syrien-1.4279999

http://archive.is/SK7Xi

Om svenska myndigheter anser att säkerheten behöver vara så hög för de som kör våra taxibilar så kan man tycka att myndigheter och kommuner borde kräva en minst en lika stor säkerhet för de som ska arbeta med att ta hand om våra barn.

Om någon skulle tycka att det är orättvist att nyanlända som kommer från länder med dåligt fungerande byråkrati inte kan få ett arbete eller praktik inom en verksamhet där man arbetar med barn bara för att denne inte kan lämna ett utdrag ur belastningsregistret från det land de kommer ifrån så är det faktiskt så för dem, precis som lagstiftarna resonerade när de gällde personer som inte var anställda, att de alltid kan söka andra arbeten där detta krav inte finns. Barnens säkerhet är trots allt är viktigare än att nyanlända kan börja arbeta just med detta arbete.

Några av personerna som arbetar eller praktiserar i kommunens skolor, fritids och förskolor som jag undrar om dels hur länge de har varit i Sverige och dels om kommunen har fått utdrag från belastningsregistret i deras hemländer och/eller tidigare vistelseländer är:

———————
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
Förnamn Efternamn
————————-

Dessa personer har man kunnat se namn och/eller bild på i de skolfotokataloger som kommunens barn får. Om det finns fler nyanlända än dessa som arbetar eller praktiserar i kommunens skolor, fritids eller förskolor så undrar jag om kommunen har fått utdrag ur belastningsregistren i deras hemländer och/eller tidigare vistelseländer.

Med vänliga hälsningar,

Tobias Lindberg

Om någon skickar detta eller ett liknande brev till sin egen kommun och sedan får svar från kommunen så är det intressant för andra att ta del av det. Om någon får svar från sin kommun så vore det väldigt bra om detta kunde skickas till Informationskriget.se, antingen via en kommentar här under detta inlägg eller med ett mejl. Mejladressen hittar ni i bloggens högerspalt.

Jag vill även rekommendera texten ”Skolan är inget integrationsprojekt” av Nima Gholam Ali Pour som kritiserar hur kvalitén i den svenska skolan försämras för att nyanlända ska kunna bli “lärare”.

Som avslutning vill jag bara säga, glöm inte att stödja det arbete som Informationskriget.se gör. Sidan har ingen reklam och de enda intäkterna kommer från er läsare.

Tråkigt nog är det väldigt få som bidrar. Trots mycket bra besökssiffror så blir intäkterna väldigt små eftersom donationerna bara ligger på ungefär 1 öre per besökare i genomsnitt. De drygt 1,5 miljoner unika besökare som Informationskriget.se har haft det senaste året ger sålunda bara ungefär 15 000 kronor. Det är väldigt lite för så mycket dagligt arbete under ett helt års tid.

Jag brinner för att rädda vårt folk och vårt land från de problem står inför och det arbete som jag har lagt ned är verkligen inte bortslängt, utan har gjort stor nytta genom att det har påverkat folk, men det går inte heller att kämpa om man inte kan försörja familjen ordentligt.

Ni som donerar är väldigt givmilda, men tyvärr så är ni väldigt få. De allra flesta gratisläser bara och det gör att intäkterna blir så små att det svårligen går att lägga den tid det tar att skriva så grundliga texter och i en sådan omfattning som Informationskriget.se tidigare har kunnat göra. Att det gick tidigare beror på att vi då tog av sparade pengar som nu är slut.

Att resurserna är slut har märkts i att antalet texter den senaste tiden har varit ovanligt lågt och utan donationer så kommer det nog tyvärr fortsätta att vara så få texter eftersom tid då istället måste läggas på sådant arbete som ger mat på bordet för vår familj.

Så, ni som brukar läsa här och som uppskattar Informationskrigets arbete, glöm inte att donera! Jag vet att Informationskriget.se är uppskattat. Om så inte hade varit fallet hade sidan inte haft så många läsare som den har.

Allt som ni bidrar med kommer att omvandlas till sådant arbete som jag vet att ni i genomsnitt fler än 4 200 dagliga unika besökarna uppskattar och detta arbete kommer tillsammans med det arbete som andra inom den nationella rörelsen utför att förändra Sverige, Norden, Europa och världen till det bättre.

stod-donera-swish-013

Referenser

https://www.svd.se/klar-skolor-slarvar-med-bakgrundskontroll-av-anstalldapubl-under-sportlovet

http://archive.is/lBjqy

https://minfil.org/38hbG0b3b3/utdrag-belastningsregister-001.mp3

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6614667

http://archive.is/lkny7

https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100800.htm#K2P31

https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980620.htm#P17

http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/gl%C3%B6m-taxileg-om-du-nyss-kom-fr%C3%A5n-syrien-1.4279999

http://archive.is/SK7Xi

http://www.situationmalmo.nu/skolan-ar-inget-integrationsprojekt/

En reaktion på “Bristande kontroll av nyanlända som arbetar med barn

  1. David

    Samma problematik föreligger även i de yrken som är legitimerade inom vården. Idag kan någon som anlänt igår legitimeras som tex läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast osv där endast kontroll mot svenska belastningsregistret sker. Kontrollen mot belastningsregistret och legitimering sköts av Socialstyrelsen och man har i kommunikation med mig ansett att det är obehövligt och rasistiskt att avkräva utländska sökanden belastningsregisterutdrag från hemlandet eftersom ”det ibland kan vara svårt eller omöjligt för dem att få ett sådant” och att ”alla som kommer till Sverige har rätt till en ny start i livet”. En i sanning socialistisk myndighet!

    Samma sak för övrigt vad gäller de yrken inom vården som inte är legitimerade men där kontroll mot belastningsregistret ska ske enligt lag, tex vid arbete på vårdhem för minderåriga.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *