Har alternativmedias framgångar tvingat fram stärkt sekretess för misstänkta?

När Informationskriget.se igår morse försökte begära ut identitetsuppgifter för de fem som är misstänkta för gruppvåldtäkten som begicks natten mot söndagen i Visby så meddelade domstolen att det var sekretess för samtliga misstänkta fram till att de antingen blir häktade eller åtalade och att detta berodde på en lagändring som från den 1 oktober ger stärkt sekretesskydd för brottsmisstänkta. Frågan är om de senaste årens framgångar för alternativmedierna och det faktum att allt fler har börjat inse att personer med utländsk bakgrund står för en oproportionerligt stor andel av brotten, speciellt när det gäller allvarligare vålds- och sexualbrott, som har fått etablissemanget att driva fram denna förändring?

Text: Tobias Lindberg 2016-10-04 Kl. 10:08. Uppdaterad 2016-10-04 Kl. 22:12.

varfor-starks-sekretessen-for-misstankta-010

Från och med i lördags, den 1 oktober 2016, gäller en ny lag som ger personer som misstänks för brott stärkt sekretesskydd. Tidigare har allmänheten och massmedia kunnat ta del av misstänktas personuppgifter, som namn och personnummer, redan vid förordnandet av offentlig försvarare, vilket vanligtvis sker redan när de misstänkta grips eller anhålls, men sedan den nya lagen trädde i kraft så ska numera normalfallet vara att det är sekretess på de misstänktas personuppgifter ända tills dess att eventuell häktningsframställan, tills dess åtal inkommer till domstol eller tills dess att målet läggs ned.

På Domstol.se står det att förändringen “är avsedd att värna den personliga integriteten i det inledande skedet i en förundersökning”, något som denna förändring visserligen gör, men frågan är varför detta kommer just nu? Helt uppenbart har systemet fungerat bra ända fram tills nu även utan ett sådant förstärkta rättsskydd, inga “epidemier” av uthängningar av misstänkta som senare har fått släppas för att bevisen inte höll har utbrutit, vilket får en att börja misstänka att den verkliga anledningen till det förstärkta sekretesskyddet kan vara något helt annat. En sådan annan anledning skulle kunna vara att det de senaste åren har blivit allt mer besvärande för massinvandringsförespråkarna att deras skyddslingar oproportionerligt ofta figurerar som misstänkta i uppmärksammade brottmål, varför de för ungefär två år sedan drog igång processen för att få fram denna lag som klubbades igenom i riksdagen i våras med stöd av samtliga riksdagspartier. Ingen riksdagsman röstade emot eller opponerade sig, inte ens Sverigedemokraterna.

stod-donera-swish-012

Kanske är denna förändring i sekretesslagstiftningen massinvandringsförespråkarnas sätt att försöka se till att allmänheten kommer att vara förhindrad att få reda på de misstänktas identitet under just den period när allmänintresset är som störst och att detta då skulle göra att allmänhetens missnöje med massinvandringen minskade. Det är just när ett brott har begåtts eller när en misstänkt har gripits som intresset är som störst och det är då folk vill veta identiteten hos den misstänkte för att t.ex se vilken etnicitet personen tillhör, men då väldigt många utredningar drar ut på tiden så blir resultatet av denna lagändring att det finns sekretess just då när allmänintresset är som störst. När sedan ett utdraget mål väl leder till häktning, åtal eller då det läggs ned och sekretessen hävs så har allmänintresset ofta svalnat, vilket gör att färre får reda på gärningsmannens identitet.

Frågan är bara varför de som är emot massinvandringen, som t.ex Sverigedemokraterna, har ställt sig bakom denna förändring? Trodde de inte att det skulle göra någon skada kanske?

Vissa kanske tänker att det inte gör så mycket att sekretessen för misstänka är kvar lite längre och att identitetsuppgifterna för de som verkligen är skyldiga kommer fram ändå när de häktas, när åtalet kommer in eller när målet läggs ned? De som alla som tänker så missar dock att om allmänheten inte får reda på vilka grupper det är som misstänks för olika typer av brott så går de miste om viktig information som kan hjälpa dem att se mönster och dra slutsatser om hur vårt samhälle fungerar.

När enskilda eller alternativmedier tar reda på personuppgifter om en misstänkt så görs det nästan alltid för att få reda på den misstänktes etnicitet, inte för att hänga ut just den personen. Etniciteten på de misstänkta är viktig information som behövs för att människor ska kunna dra slutsatser om samhället, kalkylera risker och för hur de ska ställa sig till den politik som förs och om de vanliga mainstreammedierna bara hade gjort det jobb de egentligen borde göra och rapporterat om misstänktas etnicitet och gått ut med signalement på gärningsmän när något händer så hade det inte funnits något behov för enskilda och alternativmedier att göra det.

Vidare så måste uppgifter om vilka som misstänks för olika brott och vilken statistik man kan få fram utifrån detta såklart tas för vad den är, då den bara säger hur många som misstänks för brott, aldrig hur många som faktiskt är skyldiga. Uppgifter om hur många som bevisas skyldiga i domstol säger på samma sätt bara hur många som döms som skyldiga, aldrig hur många som faktiskt är skyldiga.

Problemet när de som styr stärker sekretessen på det sätt som nu gjorts är att de drastiskt har minskat allmänhetens möjligheter att dra slutsatser om det samhälle de lever i för att, som de påstår, skydda enskildas integritet och detta trots att det faktiskt aldrig har varit ett reellt problem med att allt för många har hängts ut för tidigt. Visst har det säker skett några gånger, men det har bara varit mer än några undantagsfall. Så varför görs detta? Vilka är de verkliga motiven och vilka intressen är det som vill minska folkets möjligheter att tolka vad som sker?

Ytterligare en oroande aspekt med denna förändring i Offentlighets- och sekretesslagen som är lite oroande är att domstolarna efter denna förändring i ännu större grad än tidigare faktiskt kan besluta att låta sekretessen stå kvar efter domslutet, inte bara för den som är målsägande, vilket är vanligt i sexualbrottmål, utan även för den eller de som är tilltalade. Alltså även för gärningsmännen. Denna möjlighet fanns även tidigare, men var då mer begränsad, men nu ökas alltså den möjligheten.

Regeringen som är upphovsmännen för denna lagändring och lagstiftarna säger att det visserligen finns en sådan möjlighet i teorin, men att det inte är någon risk att domstolar kommer att börja låta sekretessen stå kvar även för tilltalade eftersom det inte är det som är meningen med lagändringen.

Jag är dock väldigt misstänksam mot det mesta som etablissemanget sysslar med och kan helt klart se framför mig en framtid där domstolarna sekretessbelägger gärningsmännen i sexualbrottsmål med hänvisning till “samhällsintresset” på ungefär samma sätt som polisen förde in en rutin där de genom kod 291 döljer det mesta av brottsligheten som har med massinvandringen att göra för allmänheten.

Om någon tror att jag är överkonspiratorisk som ser risker med att domstolarna faktiskt får ökade möjligheter att låta sekretessen stå kvar på de tilltalade gärningsmännen även efter domslutet så kan jag bara meddela att flera av remissinstanserna vid beredningen av den nya lagen uttryckte samma farhågor. Här kan ni se vad det t.ex står på sidan 27 i propositionen att Svea Hovrätt hade sagt om detta:

“Svea hovrätt anser att den före slagna nya lydelsen i 43 kap. 8a § OSL i och för sig medför en välkommen kodifiering av redan tillämpad praxis när det gäller möjligheten att hemlighålla målsägandens identitet i vissakänsliga mål, men uttrycker att bestämmelsen ändå ger en för långtgående möjlighet för domstolarna att sekretessbelägga även en tilltalads identitetsuppgifter i avgöranden.”

I meningen direkt efter står det att:

“En del andra allmänna domstolar, däribland Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt och Göteborgs tingsrätt, ger uttryck för ett liknande synsätt och anser sammantaget att intresseavvägningen bör belysas ytterligare och att huvudregeln om offentlighet för den misstänktes eller tilltalades identitet bör markeras ännu tydligare.”

Trots remissinstansernas invändningar så klubbades regeringens förslag igenom oförändrat och den enda försäkringen vi medborgare har är att etablissemanget säger att vi får lita på dem att denna lag inte används på detta sätt eftersom det inte var meningen med lagen. Jag känner mig inte så övertygad och säker av dessa försäkringar.

Referenser

http://domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Sveriges-Domstolars-pressrum/Nyheter-och-pressmeddelanden/Starkt-integritetsskydd-for-misstankta-och-malsagande/

http://www.regeringen.se/contentassets/a7bded76ff274a1997bbe7481eb5347f/151614400webb.pdf#27

En reaktion på “Har alternativmedias framgångar tvingat fram stärkt sekretess för misstänkta?

  1. Morningstar

    Frågan är om dessa regler även kommer att gälla Piscatus som ju är kända för att begära ut i stort sett alla dokument från i stort sett alla myndigheter? Personligen tror jag att det finns en del på den här Svinfarmen som är mer jämlika än oss plebejer.

Kommentera