Fluorid i dricksvatten och fluoriderade tandvårdsprodukter är skadligt

Det svenska forskaretablissemanget och tandläkarkåren framställer det som att det skulle vara omtvistat om fluorid i dricksvatten och fluoriderade tandvårdsprodukter är skadligt eller inte, trots att ledande internationell forskning visar att det är skadligt, bland annat för att det påverkar sköldkörteln på en stor andel av den svenska befolkningen.

Text: Tobias Lindberg 2015-04-22. Uppdaterad 2016-03-22.

fluor-skoldkorteln-001Det är i vart fall bra att frågan om att fluorid är skadligt börjar tas upp i svenska medier, även om det är tokigt att den svenska forskaren som uttalar sig i denna artikel påstår att det bara är en “hypotes” att fluor påverkar sköldkörteln och att det skulle vara “mycket sällsynt” med jodbrist i Sverige.

http://unvis.it/www.dn.se/nyheter/vetenskap/fluor-misstanks-ge-skoldkortelsjukdom/

Går man utanför Sveriges gränser så finns det nämligen flera högt ansedda instanser som erkänner att låga kroniska fluoriddoser, av den storlek som vanliga människor får i sig bara via mat, dricksvatten och tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm får i sig, kan orsaka skador och sjukdomar. En av dessa är det amerikanska The National Research Council (NRC), en tung att institution som bl.a ansvarar för att utforma de riktlinjer som ska gälla inom amerikansk sjukvård och forskning och som alltså  fungerar som den amerikanska motsvarigheten till det svenska SBU [15].

stod-donera-swish-012

I en genomgång av den internationella forskningen om hur fluorid påverkar hälsan som NRC lade fram 2006 redovisas det tydligt att fluorid påverkar sköldkörteln redan vid koncentrationer på 0,05-0,07 mg per kg och dag hos samtliga människor och så tidigt som vid 0,01 mg per kg och dag hos de som har jodbrist. [16] Detta kan man se här:

fluoriderad-mjolk-045

 

Och här:

 

fluoriderad-mjolk-050

Svenska studier visar att 30 % av svenska skolbarn har låga nivåer av jod i urinen, vilket är en indikator på jodbrist. [17] Då internationell forskning visar att andelen skolbarnbarn med jodbrist stämmer väldigt väl överens med hur stor andel av övriga befolkningen som har jodbrist så innebär det att ungefär 30 % av den svenska befolkningen har jodbrist. [18]

En rätt stor andel av västvärldens befolkning har problem med sin sköldkörtel (tyroidea). Av dem som har problem med sköldkörteln så är det väldigt många som inte ens är medvetna om det eftersom det ofta inte ger några tydliga symptom och då kallas det för subklinisk dysfunktion. Som exempel kan nämnas att i den amerikanska befolkningen uppskattas totalt mellan 4-5 % av ha felaktig sköldkörtelfunktion. I denna siffra räknas både de med klinisk och subklinisk dysfunktion in. Andelen av den amerikanska befolkningen som har subkliniska problem, alltså utan att veta om det, varierar i olika grupper mellan 0,6-17,5 % beroende på bl.a. ålder, kön och jodintag. Hypotyreos är underfunktion i sköldkörteln så att för lite sköldkörtelhormoner bildas och hypertyreos är överfunktion så att för mycket bildas. Normal sköldkörtelfunktion kräver ett tillräckligt stort dagligt jodintag. Jodbrist leder oftast till hypotyreos, men kan även leda till hypertyreos. När sköldkörteln inte fungerar som den ska påverkar det i sin tur en väldigt stor andel av kroppens övriga funktioner. [19]

I den amerikanska befolkningen där uppskattningsvis 12 % har jodbrist så har 4-5 % problem med sköldkörteln. [20] Här i Sverige där en mycket större andel av befolkningen har jodbrist så har troligtvis en ännu större andel av befolkningen dessa problem och bland dem finns det många som har problem utan att veta om det.

Av allt detta framgår alltså att de fluoridnivåer som de flesta människor får i sig bara genom de naturliga fluorider som finns i all mat och dricksvatten samt från vanlig tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll är skadliga för en stor andel av den svenska befolkningen.

En vuxen som bor i ett område med en fluoridhalt i dricksvattnet som är lägre än 0,2 ppm får i sig ungefär 0,7 mg fluor per dag via mat och vatten. Fördelningen är då c:a 0,4 mg fluorid från maten och 0,3 mg från dricksvattnet. En som istället bor i ett område som har 1,0 ppm fluoridhalt så får man i sig hela 1,9 mg fluorid per dag från mat och dricksvatten. Fördelningen är då c:a 0,4 mg från maten och 1,5 mg från dricksvattnet. Förkortningen ppm står för “parts per million” och siffran i detta fall beskriver hur många delar fluor vattnet innehåller per miljon delar vätska. [21]

Vill man veta mängderna fluorid som ett barn får i sig via mat och dricksvatten så får man fram rätt korrekta siffror genom att räkna om de värden som gäller för en normal vuxen människa till vad barnet i fråga väger och sedan lägga till en faktor som varierar med barnets ålder för att kompensera att barn dricker mer än vuxna per kg kroppsvikt. [22]

stod-donera-swish-012

Förutom detta att barn får i sig mer fluorid för att de dricker mer än vuxna i förhållande till kroppsvikt, så blir också en större andel av fluoriden kvar i dem än i en vuxen eftersom vuxna generellt utsöndrar mer fluorid i urinen än vad barn gör. Detta beror bl.a. på att barnens kroppar oftast inte har hunnit bli mättade av fluorid och därför tar deras skelett och tänder upp en större andel av fluoriden. [23]

Vid vanlig tandborstning sväljs i genomsnitt mellan 20-30% av tandkrämen ofrivilligt. Vuxna sväljer generellt närmare den mindre andelen och barn generellt närmare den större. [24] Myndigheterna rekommenderar att vanlig fluortandkräm 1500 ppm natriumfluorid med en två cm lång sträng tandkräm används två gånger dagligen av alla från 7 års ålder och uppåt. [25] En två cm lång sträng med tandkräm 1500 ppm NaF väger 1 gram och innehåller 1,5 mg fluorid. [26]

Borstar man tänderna två gånger om dagen enligt myndigheternas rekommendationer med 1500 ppm NaF tandkräm så sväljer man mellan 20-30 % av detta och får sålunda i sig mellan 0,6-0,9 mg fluorid.

En vuxen människa som bor i ett område med låg fluoridhalt på 0,2 ppm i dricksvattnet och borstar tänderna med fluortandkräm morgon och kväll och som väger 75 kg, vilket är genomsnittet för vuxna svenskar, får alltså i sig minst 1,3 mg fluorid per dygn. Om samma människa bor i ett område med en fluoridhalt på 1,0 ppm i dricksvattnet, det som myndigheterna beskriver som optimal fluoridhalt, och borstar tänderna med fluortandkräm morgon och kväll så får denne alltså i sig 2,5 mg fluorid per dygn. Delar man dessa två värden med en vikt på 75 kg så ser man att vuxna människor i båda fallen får i sig mer än den gräns på 0,01 mg per kg och dag som internationell forskning har visat kan ge skador om man samtidigt som 30 % av den svenska befolkningen har jodbrist. Barn hamnar generellt ännu mer över gränsen på 0,01 mg per kg och dag än vad vuxna gör.

Referenser

[15] Information om The National Research Council.

http://www.nap.edu/content/about-the-national-academies-press

https://en.wikipedia.org/wiki/National_Research_Council_%28United_States%29

[16] Fluorid påverkar sköldkörteln redan vid koncentrationer på 0,05-0,07 mg per kg och dag hos samtliga människor och så tidigt som vid 0,01 mg per kg och dag hos de som har jodbrist.

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=263

[17] Av dessa två länkar framgår att 30 % av alla svenska barn har jodbrist. Den andra länken går till en svensk text.

http://www.nature.com/ejcn/journal/v63/n7/full/ejcn200846a.html

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/17649/LKT1203s90_93.pdf

[18] Se t.ex Table 3 på sidan 3 som visar att proportionen skolbarn (SAC) som har jodbrist rätt väl speglar situationen för befolkningen generellt.

http://jn.nutrition.org/content/early/2012/02/28/jn.111.149393.full.pdf

[19] Längst ned sidan 224.

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=224

[20] I slutet av första stycket på sidan 225.

http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=11571&page=225

[21] Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet skriver detta om svenskars intag av fluorid genom födan och dricksvattnet.

Vuxna i Sverige har beräknats få i sig i genomsnitt 0,4 mg per dag från maten, 0,3 mg per dag från vatten och andra drycker vid låga fluoridhalter (lägre än 0,2 mg/l) och 1,5 mg per dag vid en fluoridhalt på 1,0 mg/l.”

http://ki.se/imm/fluorid

[22] Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var medellängd och medelvikt i Sverige under 2010/2011 för män 179,4 cm och 82,9 kg och för kvinnor 165,7 och 67,4 kg. Medelvikten för vuxna svenskar är alltså nästan exakt 75 kg.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Vi-vaxer-pa-bredden/

Tillväxtkurvor för både pojkar och flickor mellan 5-18 års ålder där man bl.a kan se vad barn väger vid olika åldrar.

http://www.tillvaxtkurvor.se/PCPAL-5-18ar-pojke.pdf

http://www.tillvaxtkurvor.se/PCPAL-5-18ar-flicka.pdf

iAnestesi.se har en tabell som visar hur vätskebehovet för barn varierar utifrån barnets vikt. Rätt långt ned på sidan finns en tabell under texten ”Basalt vätskebehov hos feberfria barn” där man ser vad det generella vätskebehovet är beroende på vad man väger.

http://www.ianestesi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=118&Itemid=313

[23] Detta skriver Institutet för miljömedicin om fluorid:

Hos vuxna stannar ungefär 60 procent kvar i kroppen, och hos småbarn är andelen ännu större.

http://ki.se/imm/fluorid

[24] Vid vanlig tandborstning sväljs i genomsnitt mellan 20-30% av tandkrämen ofrivilligt.

https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/OD/Avdelningar/Cariologi/PM/Respekt_for_flour.pdf

[25] http://www5.ltkronoberg.se/HoS/HoS-personal/VardrutinerPM/Tandvard/Medicinska-riskpatienter-i-tandvarden/Flour-/

[26] http://fluxfluor.se/om-flux-och-fluor/om-fluor/

 

Kommentera